Så funkar det

När ljus träffar solcellerna skapas elektricitet. Det är så kallad likström, ungefär som man har i en bil men med mycket högre spänning. Likströmmen leds ner från taket och in i en så kallad växelriktare. Den omvandlar likströmmen till vanlig växelström som ni har i er fastighet. Från växelriktaren matas solelen in i er fastighet, via en elcentral, innanför er elmätare.

El är så ”smart” att den strömmar åt det håll som är lättast. Det betyder att er solel som skapats på taket används i första hand inom er fastighet, innanför mätaren, men om inte all el kan förbrukas inom fastigheten så ”exporteras” elen automatiskt ut i elnätet för andra att ta del av. Ni säljer ert överskott. Omvänt så ”importerar” ni el från nätet när inte er egen solel räcker till, d.v.s. precis som ni gör idag. Allt sker helt automatiskt.

Köp och sälj automatiskt – och i balans

I Sverige finns det sedan en tid ganska förmånliga regler för så kallade ”mikroproducenter”. Mikroproducenter är de som är under en viss storlek på installationen och som producerar el främst för att förbruka den själva – men som ges möjlighet att sälja sitt överskott. Det innebär bland annat att mikroproducenter har rätt till en skattereduktion för överskottsproduktionen och att elnätsbolag och elhandelsbolag ger förmånliga villkor och betalar för överskottsproduktionen.

Detta innebär att det främst är lite mindre företag, eller lite mindre anläggningar, som har störst nytta av Mikroproducentreglerna.

För lite större företag, med lite mer förbrukning, är det ofta en större vinst att få en minskad inköpskostnad för elen. Eftersom solceller producerar som mest på dagen då de flesta företag har störst förbrukning matchar förbrukningskurvan och produktionskurvan varandra väl (se grafen ovan).

Det fungerar utmärkt i Sverige

Alla vet inte att vi faktiskt har bra förutsättningar för solel i Sverige. I södra halvan av Sverige är det i princip samma förutsättningar som i Tyskland, där det finns 1,5 miljoner installationer och solel står för 8% av den årliga elproduktionen. Det är dels våra långa sommardagar och ljusa nätter som hjälper till men också våra svalare temperaturer: Solceller ger mer energi ju kallare de är. En solig vårvinterdag är kanon!
Se SMHIs karta över instrålning i Sverige.

När det regnar eller är mulet producerar bra solceller el, även om det inte är lika mycket som när det är strålande sol från en klarblå himmel, såklart.

När det ligger snö på panelerna så blir det inte så mycket el, även om en del paneler ger lite el då också.  Ni kan borsta av panelerna förstås – det blir en direkt avkastning på 10 minuters jobb – men så snart solen kommer fram smälter snön av från de svarta panelerna och produktionen drar igång. Panelerna är dessutom väldigt hala – så snön rinner snabbt av på lutande tak.

Snöns tyngd är inte heller något problem för bra solcellspaneler: Alla våra paneler klarar hundratals kg snö per kvadratmeter utan problem. Inte heller vind är några problem.
Vi dimensionerar anläggningen och dess montering utifrån läget.

Kan man lagra i batterier?

För hushåll är det idag inte lönsamt att investera i batterier för att lagra solel för senare förbrukning. För hushåll är det mer lönsamt att sälja överskottselen och sedan köpa tillbaka el från nätet på natten och vintern.

Det gäller delvis även för företag. Undantaget är företag med elavtal där priset påverkas av maximalt uttagen effekt under t.ex. en månad. I sådana fall kan det vara lönsamt att ladda batterier med solel för att använda dessa vid effekttoppar. Genom att kapa effekttopparna kan priset på hela månadens el sänkas och det kan ju vara en lysande affär.

Även om ni inte investerar i batterilagring från början kan de flesta system byggas ut med batterilagring senare.